det jag går igenom nu,
få skulle klara det.
jag lovar.
nämn vilken stark, självsäker person som hellst.
sätt han/hon i samma situation som jag är i nu,
och han/hon klarar inte två dagar.
jag har klarat en och en halv vecka snart.

varför?
varför klarar jag det?
varför säger jag inte att jag är sjuk?
varför går jag inte till toaletten och spyr, när jag vet att jag skulle kunna det?
för att Kent säger till mig att fortsätta kämpa.
och därför stannar jag.
kämpar dag för dag,
lägger in ett leende för att mollie ska må bra.
för det är jag.


KENT - På drift.

Vi har väl inga hemligheter kvar
men det är så jävla fegt att ge sig av
Bohemerna, poeterna är svin
och On The Road den fånigaste skiten jag har läst
för Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
med ryggen upp mot väggen
bara hud mot vassa eggen
och de rivs och slår och bits
för sina liv eller någon annans
de får ingen belöning
men de kräver ingenting
bara gör, biter ihop och håller käften

Älskling det vi mest av allt vill ha
är någonting som aldrig kan bli vårt
November är en mur av våt betong
där en löjlig dröm om flykt föds
för att krascha och sen dö
men Hjältar och Hjältinnor stannar kvar
De spottar hårt mot vinden
och de värmer våra händer
så vi inte tappar taget
om den kärlek vi har rätt till
De vågar tro och hoppas
på att någon därute ser oss
någon som hellre vill förlåta än fördöma oss
för något vi inte visste att vi gjort.

DÄRFÖR,
därför orkar jag kämpa.